Idag känner jag mig TOM-IHÅLIG-UTRADERAD-HEEELT SLUT i såväl kropp som själ... En otäck skrämmande känsla är tomrummet av minne som infunnit sig... Torsdag & Fredag och div småstunder efter de dagarna är helt utraderade från minnet, tomt, har aldrig existerat... Hua det ÄR OTÄCKT!!! Min psykolog säger att det blir så om man i samband med en kollaps har "tuggat" "skakat" lite, då i den stunden raderas hårddisken i hjärnan på aktuell information och den går inte att få tillbaka... Svår tanke att vänja sig vid! Ja tankarna är MÅNGA, varför hände detta? Varför nu? Jag ska för första gången vara helt ärlig mot mig själv, jag är slut!!!! Det jobbiga är att känna stressen över att man måste bli pigg FORT och att allt ska rulla på igen... Jag behöver VERKLIGEN min andra hälft hemma på heltid nu, hur länge vet jag inte... MEN vi är uppväxta på olika sätt... i hans familj är man inte sjuk, i hans familj är man inte hemma från jobbet 😯 Snacka om att jag känner mig skamlig nu... MEN han vill vara hemma med oss, så han klagar absolut inte, dock är det jobbigt att höra hans arbete som växer sig till högar....😢😧 ANDAS ANDAS ANDAS!!!!