Styrka <3
Motgångar gör en stark...
Ja så sägs det iallafall, så känner man inte när man är i det, allt känns bara hopplöst, man vill ge upp, ge efter å bara få följa med strömmen....
Ja så har jag alltid fungerat, varit osäker, gjort som alla sagt å bett mig om, blivit osäker när någon haft en annan tanke om en sak, inte vågat stå på mig...
Det har tagit mig 29år, hemska incidenter i familjen, 2 sjukskrivningar, värk, barnafödande och en rejäl smäll in i väggen, att komma hit där jag är idag!
Med en tillbaka blick på alla motgångar å all skit som jag haft/burit i mitt hjärta så inser jag att JO det har byggt pp den människan som sitter här.
Har aldrig varit så tacksam över det jag har runt mig idag, den glädje jag känner över att få vakna varje morgon, över att få morgon kramen av älskade Frida, över att ha ett jobb att gå
till varje dag, ett jobb jag trivs med och med underbara kollegor runt mig!
Över att ha en familj som finns i alla lägen, som man kan dela alla tankar med!
Jag tar mera dagen som den kommer nu och uppskattar den för vad den är, för att jag har fått
möjlighet att uppleva en ny dag, lev idag!!!
Livet går inte i repris...
För första gången på många år känner jag att jag är någon, jag är inte "nåt" som går att köra över
hur som helst, som inte lägger sig ner och gråter över var motgång.
Jag är också värd att få stå upp för mina tankar och känslor, mina önskningar räknas också!
Jag har lärt mig skillnaden på självförtroeende och styrka, man behöver inget självförtroeende
för att vara stark, det självförtroeende man behöver för att hålla huvudet uppe
kommer med den inre styrkan och modet att synas.
För första gången på många år känner jag att mitt leende är äkta,
att mitt leende når ut som jag vill, att jag får vara den jag vill, den glada, positiva,
den som gärna delar med sig av glädjen och försöker stärka andra.
DET ÄR JAG!
Tack alla ni som sett till att jag kommit hit idag, ni är helt underbara å ni vet vilka ni är <3
Mitt sätt att ge tillbaka hoppas jag att ni ser och känner nu.
Vi ses!!
Sämst eller sämst....
Men ibland har man liksom ingen tid att sitta här, å så är det inget kul att sitta å blogga när nån ändå bara ska bli sur över det....Idag har jag suttit å letat tatueringar, en sån här ska det bli så småningom... om jag vågar!!
Kanske lite större så att den går bak på ryggen å upp på skuldran, återstår att se :)
Riktigt snygg iaf tycker jag, vad tycker ni??....
Eller är jag för gammal för att göra det....;)
Sista tiden har varit såååå BORING, ´jag å frida har ju levt helt isolerade hur länge som helst....
Nästan så man vant sig att inte träffa folk, ja fy va tråkigt det varit.
Men så igår va då äntligen första gången på dagis igen, å frida säger, -mamma,jag är blyg....:(
Det gjorde ont i mamma hjärtat <3
Idag är det dags igen å jag ska gå å jobba, me mina underbara kollegor :)
Tack för att ni finns!!
Idag ligger också min kära vän Madde på förlossningen i Eksjö för igångsättning, wiiii bebis ska komma :)
Som dom fått vänta...alltså gått över 14 dagar, stackare säger jag bara!!
Nu väntar jag med spänning på att höra från henne och hoppas att allt går bra.
Nehe dags att fortsätta vara aktiv på Wordfeud ;) Är ju helt såld på det!!!
Puss på er alla <3
