Motgångar gör en stark...

Ja så sägs det iallafall, så känner man inte när man är i det, allt känns bara hopplöst, man vill ge upp, ge efter å bara få följa med strömmen....

Ja så har jag alltid fungerat, varit osäker, gjort som alla sagt å bett mig om, blivit osäker när någon haft en annan tanke om en sak, inte vågat stå på mig...

Det har tagit mig 29år, hemska incidenter i familjen, 2 sjukskrivningar, värk, barnafödande och en rejäl smäll in i väggen, att komma hit där jag är idag!

Med en tillbaka blick på alla motgångar å all skit som jag haft/burit i mitt hjärta så inser jag att JO det har byggt pp den människan som sitter här.

Har aldrig varit så tacksam över det jag har runt mig idag, den glädje jag känner över att få vakna varje morgon, över att få morgon kramen av älskade Frida, över att ha ett jobb att gå
till varje dag, ett jobb jag trivs med och med underbara kollegor runt mig!

Över att ha en familj som finns i alla lägen, som man kan dela alla tankar med!

Jag tar mera dagen som den kommer nu och uppskattar den för vad den är, för att jag har  fått
möjlighet att uppleva en ny dag, lev idag!!!

Livet går inte i repris...

För första gången på många år känner jag att jag är någon, jag är inte "nåt" som går att köra över
hur som helst, som inte lägger sig ner och gråter över var motgång.

Jag är också värd att få stå upp för mina tankar och känslor, mina önskningar räknas också!

Jag har lärt mig skillnaden på självförtroeende och styrka, man behöver inget självförtroeende
för att vara stark, det självförtroeende man behöver för att hålla huvudet uppe
kommer med den inre styrkan och modet att synas.

För första gången på många år känner jag att mitt leende är äkta,
att mitt leende når ut som jag vill, att jag får vara den jag vill, den glada, positiva,
den som gärna delar med sig av glädjen och försöker stärka andra.

DET ÄR JAG!

Tack alla ni som sett till att jag kommit hit idag, ni är helt underbara å ni vet vilka ni är <3

Mitt sätt att ge tillbaka hoppas jag att ni ser och känner nu.

Vi ses!!