Varför finns trots...

Nu orkar ja inte med de sura Stenvallarna längre... tog me  mig datorn upp å bloggar lite istället!!

Alltså det här me trots... Varför finns det?? Vad är det bra för??....å vem har kommit på det??

Den påhittiga människan e ja INTE glad på just nu!

Jag har ju redan gått igenom trots åldrarna med en tös, men jag kunde inte minnas att hennes 3års trots var såhär... shit, jag ger upp snart...

De slukar ju så mycket energi, å man känner sig totalt oduglig ju!

Denna kvällen har tyvärr bestått av mest tjafs med liten Frida, det gör ju så ont i mamma hjärtat oxå♥

Men när ja säger nu är det mat, svarar hon,-ja e inte hungrig!
Jag ger henne mat ändå, hon kollar på den å säger, -Blä den är äcklig!
När hon sen börjar ignorera mig å inte svarar på mitt tilltal eller bara blänger på mig...
Då sa jag åt henne att hon får gå upp i sin sängå sova,så svarar hon, -Ja då gör jag väl det...
Försöker förklara för henne att det väl är bättre att hon äter ordentligt så hon blir pigg och orkar träffa storasyster som kommer om en stund, så blänger hon på mig å säger, -Men ja vill inte träffa henne!

Försökte fint förklara för henne att jag blir ledsen när hon e sån här, -Men,du gråter  ju inte...svarar hon...

Jag frågade vart mammas snälla lilla Frida var, å hon svarade, -Jag vet inte, hon e borta... :(

Borsta tänderna ska hon inte, äta ska hon inte, plocka upp grejer hon slängt på golvet ska hon inte...
Wiiiii vad ska jag göra, känns ju som ett enda stort misslyckande!!!

Det hör inte till vanligheten att vi har såna här dagar, TACK OCH LOV!

Nu har ja helt plötsligt 2 snarkande Stenvallare brevi mig, de va den egentiden det?!

Ska väl oxå försöka sova lite nu, ursäkta mitt lite gnälliga inlägg, men ja e såååå frustrerad...

Kram å godnatt♥
  


Kommentarer
Madde

Fina fina du!

ALLA barn prövar sina föräldrar och tyvärr blir den hårdast prövade också mamman.



Jag har inga bra svar på vad du ska göra. Men ett ytte pytte ljus i din tunnel kanske är att det går över?

Varje dag är en dag närmare!

2011-04-09 @ 20:36:06
URL: http://sagobrollop.blogg.se/
Helena

Kan knappt tänka mig Frida säga sånt! Känn inte det som ett misslyckande! Man säger ju att barn gärna lever ut hela sitt känsloregister för dem de älskar mest.. En liten tröst kanske. Kram!

2011-04-09 @ 22:52:32
Ia

Ja hörni ni har rätt!

Det går över och som sagt, det går ju "som tur är" bara ut över oss än så länge...

Man blir så uppgiven just då när hon hålls som mest, men nu kan man nästan skratta när hon gör vissa grejer!!

Det är väl lite hur man själv är från dag till dag, vissa dagar klarar man mera å andra mindre.

Det är ju inte hennes fel, det är ju sånt som hör livet till :) Ingen vet väl egentligen om trots åldrarna nånsin tar slut... kanske har jag själv haft trots i helgen?!

Eller kan man bli för gammal för det?? ;)

Tack söta ni!!

2011-04-10 @ 19:56:11
URL: http://iastankar.blogg.se/
Elin

Ja, livet med små barn är verkligen inte alltid en dans på rosor (kanske inte med stora barn heller för den delen). Vi har vår beskärda del här också. Tur att man älskar sina barn så mycket annars skulle man aldrig stå ut - o det är knappt att man gör fastän kärleken är så stor... Men det går ju i faser - snart är hon lugnare igen, då får ni samla kraft till nästa fas. KRAM

2011-04-10 @ 20:53:06


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

iastankar

Här kan ni följa mig, en 29 årig småbarns mor som tar dagarna som dom kommer och absolut inte tar något förgivet! Lever livet var dag och uppskattar de enklaste små ting. Välkommen att följa mig i mina vardagstankar och mitt liv!

RSS 2.0