tungt!!

När de där dagarna kommer när man bara känner blääähääää så brukar jag gå tillbaka å jämföra för att lyfta mig själv och se vad jag åstadkommit 😃 -21 kg iallafall och 1 skatt rikare 💙🌟

pepp!!!!

 

8 okt 2014

Vaknade till, blev förskräckt!!
Vart är jag? Vad hände? Överlevde jag? Lever hen?
 
Fram rusar 4 sköterskor, -du är på uppvaket, du måste va lugn och ligga stilla, du förlorade mycket blod, du opererades länge, du var svårintuberad och har säkert därför ont i halsen....
Denna påse ger dig blod nu, det är påse nr 2... in i denna går det... shit vilken STOR nål tänkte jag å blev smått svimfärdig... 
-Ditt blodvärde är väldigt lågt så inga ansträngningar nu, försök att sömna om...
VA???? VADÅ??? Vart är min sambo?? 
-Vi kan se om vi kan nå han sen...
 
Jag somnar visst om! Senare ringer dom efter honom å han kommer gåeende SJÄLV, ser alldeles tom ut... trött och blek... jag får panik!!!
Vad hände frågar jag?!... -Vi fick en son svarar han....
- Han är på NEO för att få hjälp med andningen...
NEJ det va just NEO jag inte ville...
Han vägde 2800g 51cm å mycket hår...
Oj jag bryter ihop av lycka!!! <3
 
Senare får jag rulla förbi rummet å se honom, jag ligger i sängen, smärtan är hemsk, han ligger i en "låda" full av slangar.... jag orkar några få min sen bryter jag ihop av att se detta lilla knyte som inte mår bra :(...
 
Första 3 dagarna var vi på varsin avdelning och träffades endast små stunder.
Jag pumpades med morfin och han fick sond och andningshjälp på NEO, underbar personal där!
 
På Fredagen fick vi äntligen flytta till BB och vara tillsammans <3 obeskrivlig känsla!
 
Jag hade fortf fruktansvärt ont, gräsligt att inte själv klara av att lyfta sitt barn el lägga det till bröstet utan ringa på klockan och be om hjälp hela tiden.
Första natten gick bra, sov korta stunder, började få mardrömmar av det som hänt och fragment av minnen mitt i nätterna... blev även mörkrädd...
 
På Lördag kvällen började jag fundera på varför ja inte va kissnödig... hade inte kissat sen fre em när de tog bort katetern...
Nämnde detta å de bad mig försöka, tog i å tog i men inget kom...
De bad mig "vätska" upp mig för å bli kissnödig!
Inget hände, på natten vaknade jag med kraftig ryggont och värmevallningar.
Ringde på klockan å nattsköterskan bestämde sig för att tömma mig... hon fick ut över 800ml...
Runt 200ml är normalt!!!
Ryggvärken släppte å jag somnade om. Söndagen kom å problemet fortsatte, inte kissnödig men de tappade mig, på kvällen var febern ett faktum.
Jag lyckades själv få ut 400ml och de tappade sen på 800ml IGEN!!!
Vid detta laget sattes akut en ny kateter å som sen satt i 5dgr för att avlasta blåsan...
Nu började infektionerna och mitt blodvärde sjönk igen!
Jag såg smått ut som en smärre nåldyna, slangar här å där å blåmärken efter ALLA DESSA ONDA stick i armar, händer, ben... ja överallt!!!
Tårarna bara kom HELA tiden...
Vid detta laget bestod mina dagar av att gråta, andas, bryta ihop, andas, ha hemlängtan till sambon å Frida... gråta igen å igen och ändå behöva vara stark och glädjas åt älskade lilla Anton... <3
 
Forts följer, Gonatt!

överraskad ;)

God Lördag kväll och God Fortsättning fina läsare!
 
Vad överraskad jag blev när jag gick in här, antalet läsare hade ökat MARKANT idag :) kul att ni nappade på mitt fb inlägg å är intresserade av att följa mig,TACK!
 
Inte längre 29 som när jag startade bloggen... nä snarare yngre ;) haha!!
32 år å numera 2 barns mor, underbart!
Mycket stolt mamma till Frida nu 6år och lilla Anton snart 3 månader <3
 
Bor fortf kvar i vår älskade villa med min underbara sambo! ( i väntan på att drömhuset här i lryd ska säljas)
Vitt trähus, avlångt, gammal stil med pardörrar, vit grusgång... å ett garage med lyft/smörjgrop och div andra "bra ha saker" till mannen ;)
Till rätt pris så!!
 
Nytt år och mycket har hänt...
 
I alla hjärtans-dag present 2014 kunde jag ge sambon den bästa tänkbara presenten... PLUSSET :)))
Japp, vi var då ÄNTLIGEN gravida igen, med blandade känslor, lycka blandat med oro och skräck... skulle det gå vägen denna gången??
Å om det gjorde det skulle jag då klara mig utan havanseskapsförgiftning??...
Veckorna rullade på v7-16 spenderades dock på soffan DAGLIGEN , där intog jag vatten å piggelin å funderade på hur i sjutton jag skulle överleva detta :/
Mådde INTE så med Frida!
 
Sommaren kom... jaaa den VARMASTE på FLEEEERA år, KANON att vara gravid då... 
Många pustar å klagomål ( stackars karl)
Gick bara ut om vi skulle åka och bada :)
Dock hade jag vid detta laget dragit på mig en HEMSK foglossning, bäckenet var en och kroppen en...
Smidig som ett kylskåp.. nä snarare valross :o
 
Semestern var över och hösten kom, som vi längtat!!!
Den 11 oktober var bebisen beräknad att komma <3
Sista tiden spenderades mest på mödrahälsovården hos min fantastiska barnmorska Hanna som stöttat och hjälpt mig heeeeela graviditeten tillsammans med min goda vän å hennes kollega Lina <3 TACK hörni.
Det ni gjorde betydde så mycket å tack vare det så var jag aldrig rädd!!
Förutom den 6 okt när Lina upptäcker det vi fasat för... 
Havandeskapsförgiftning, inläggning och igångsättning var ett faktum... Here we go again :(
Blev alldeles kall, stortjöt och var så rädd, minns så väl förlossningen med Frida och hur jag mådde då...
Denna gången hade vi skrivit aurora brev om hur vi ville ha det denna gången OM jag skulle bli sjuk igen!
Vi ville ha snitt isf... lyssnade någon????
Näää inte på hela tiden!!!!
Man var liten, osynlig och inte värd något där inne...
De såg oss inte, hörde oss inte... de talade bara emot...
För att göra en låååång historia kort...
Måndag 6 oktober blev vi inlagda och igångsatta, kämpandes och oroliga... Natten till Onsdag 01.25 föddes vår son med katastrofsnitt...
Det var sekunder bort att det inte hade gått vägen... och operationen gav mig sekunder från att ej klara mig...
 
2850gram 51cm en son, syrebrist så det blev neonatalavdelningen 3 dagar för honom...
Själv vaknade jag på uppvaket, alldeles omtöcknad och mörbultad... allt hade gått fort, de började snitta 01.24 och 01.25 ligger sonen på "neo bordet"...
Mig fick de fortsätta operera länge pga en kraftig blödning på 2,1 liter blod...
Runt 04.30 rullades jag ut från op...
Ett helvete hade just börjat, samtidigt var man så sjukt lycklig att sonen klarat sig... konstig krock!
 
Fortsättning förljer!! Ha en go kväll kära ni!
 
Kram <3

2 dagar efter op!

Godförmiddag goa följare ;)
 
Ett inlägg från sofflocket där jag ligger nerbäddad med raggsockar, kofta å filt å höstmyser för utanför regnar det å är grått... sååå mysigt!!!
 
I Torsdags var det då dags för tonsilloperationen,
Taggad och grymt nervös klev jag in på avdelningen 9.32, hade tid 10.00
Efter 5min kommer en manlig sköterska å säger att det helt plötsligt blev lite bråttom då det blivit ledigt på operation... HJÄLP, ingen återvändo å ingen tid för frågor! Efter det gick allt väldigt fort, på med op kläderna, in å kissa, sen skedde allt annat väl på plats på op, såsom nål i handen, journalfrågor samtidigt som några tårar trillade nedför kinderna.... nu var jag rädd!!
Rädd för att inte vakna nåt mer...
Rädd för hur smärtan skulle vara eftråt...
Rädd för att lägga över mitt liv i andras händer....
Utan förvarning tog Hjärnspökena över och en panikångest-attack satte in, på operationsbordet under tiden de gör mig klar... panik!!!!
Men jag fick lugnande omgåeende, sen fick jag i uppgift att hålla i masken som gav mig syre å sömnmedel samtidigt som de gav mig sömnmedel i sprutform...
Allt för att jag skulle försöka tänka på annat å somna!
Minns inget mer utan somnar gott.
På uppvaket infinner sig samma känsla som den jag somnade med... panikångesten...
Som man somnar vaknar man sägs det ju, å JA så va det i mitt fall iallafall, hua otäckt!!!
Men fick god hjälp även där, hade en underbar sköterska som hette Anna, vilken fin människa, vilket jobb hon gjorde för alla där på uppvaket.
Framåt em va jag sen tillbaka på avd å sov mest. Tiden efter nu har mest bestått av att smärtlindra och kunna dricka. Men nu längtar jag feamåt för å bli smärtfri å frisk :)
Stor kram till er alla underbara vänner som finns för mig ♥

The day...

Torsdag 24 oktober kl är lite innan 08,
Det är skumt ute, grådassigt och småregnigt en sån där tråkig dag då man vill ligga på soffan å inte gå utanför dörren! Är det sista tråkiga dagen?
 
Kl 10 ska jag infinna mig för inläggning på ryhov,
Idag ska halsmandlarna bort, BORT, va konstigt!!!
Ska jag inte ha ont i dom mer då?
Ska jag inte ha halsflusa varannan månad?
Ska jag kunna svälja obehindrat?
Ska jag kunna andas utan att anstränga mig?
OJ.... kommer jag bli sådär frisk som alla säger?
Kommer jag bli piggare oxå?
Slippa se varje dag som en lång jobbig sträcka....
Kanske kan jag göra saker sen utan att tycka att det är JÄTTE jobbigt?!
Oj ett sånt liv kan jag inte föreställa mig....
 
Men önskar över allt annat att detta gäller även mig!
Att jag kan få lägga det gamla/sjuka bakom mig idag....
 
Tacksam för ALLA tankar idag <3
Kram på er!!

Gaaaahhhh!!!

PANIK!!!
Jobbhelg å inser när jag vaknar idag att ytterligare nån liten elak grön baccill intagitplats i min kropp....
AJ, i hals,öron å bihålor.... 
Hur ledsen blir man inte då...
Känner mig helt nedslagen, detta tog hårt på psyket!
Nu har jag sovit i nästan 3 timmar det var verkligen behövligt. 
Jag blir så sjukt ledsen :(
Känner mig som en svikare, å är SÅ orolig!!!
Det är ju oxå bara 5 dagar kvar till operation....
Å då ska man va frisk, för å få göra den ens!!!
Gaaahhhh jag MÅSTE bli frisk, jag MÅSTE få göra den!!
Är så taggad då ALLA säger att det är som en handvändning efter operationen.
ÅH va jag önskar att även det gäller mig,
Åh va jag längtar till op är gjord,
Åh va jag vill vara där!!!
Snälla kära goa vänner, HJÄLP mig så jag får bli frisk och KAN göra den.
 
kram på er från sofflocket <3

Efterlängtad Söndag!

Godmorgon fina läsare!
 
Underbara efterlängtade Söndag ♥
Helgen har varit precis som jag önskat,
Fredag-Massa fix & pizzakväll
 
Lördag-Kalas med familjen runt bordet , finns det hjärterum så finns det stjärterum ♥
 
Söndag-obokad fram till i em så soffhäng,jajamen ;)
 
Kanske skulle ta sig ut på en skogspromenad...
sparka runt i fina löv och njuta av frisk luft,
Jo jag gillar hösten iaf delar av den , blåsten kan vi vara utan!
Imorn blir deta att ringa vårdc IGEN, jobbat på denna v med ihängande halsont å "slutkördhet" ,
Behöver nog ändå hjälp att bli av med dessa baciller nu så jag är ok inför op!!!  11 dagar kvar....
 
Å så 4v + 2 dagars uppehåll från giftet, heja mig ;)
 
 
Ha en underbar Söndag allihop ♥ kraaam!
 

Kram!

Jag vill börja med att ge er all en STOR kram och tacka för stödet efter mitt förra inlägg!
Skönt att släppa tegelstenarna och dela med sig ändå, bara säga det en gång så vet alla å slippa älta det om och om igen....
Ny vecka nya tag! Började denna v med ett inbokat besök på vårdc... mitt andrahem :/ ....
Men tur att de finns kanske!!
Efter lite provtagningar så har de nu förm hittat anledningen till varför jag blir så sjuk när en baccill attackerar mig. "Primär immunbrist" heter det, innebär kortfattat att jag har en immunbrist på cellnivå i kroppen. Detta är det livslång behandling på och man tillför ett gulkroppsämne via dropp i blodet ett par ggr/år.
Allt för att förebygga så många inf man kan och för framtidens lungfunktion när man blir äldre.
 
Så idag kollades även spirometrin (astmakoll) men det var jätte bra så jag hade bra lungfunktion iaf ;)
 
Tar en dag i taget nu, jobbigt med alla dr besök, kallelser, utredningar samtidigt som man skall prestera 100% på jobbet och gärna iaf 80% hemma....
 
Två steg fram-ett steg bak, andas djupt och fånga de lugna stunderna!
V 4 nu iallafall ;)  å 17 dagar kvar.... 
 
Ha en skön Måndag hörni <3

vem är jag?

4 oktober 2013 en kylig höstmorgon, uppkrupen i soffan under en av favoritfiltarna-lammullspläd <3
Den värmer en frusen själ, ett vilset hjärta....
Vem är jag?  Vad händer?  Varför?
 
Varför ska man behöva fajta sig fram...
Kan man inte bara få le å njuta av det fina man har...
 
Ja ni, vet knappt vart jag ska börja??!!..
 
Många av er som följt mig har vet hur trött å uppgiven jag är på alla infektioner som avlöst varann i min kropp, sista året har varit bedrövligt, halsinf har ju stått ganska långt upp på listan å med åtskilliga antibiotika kurer...
Så fick jag då ÄNTLIGEN komma till specläkare som ville hjälpa mig, dessa hemska halsmandlar ska nu bort!!
Hans krav var, (ursäkta ni som inte visste) ,
SLUTA RÖK TILL OPERATIONEN, efter det ÄR det FÖRBJUDET  för läkningen... ojoj!!
MEN sagt å gjort, 3 veckor idag :) heja mig!!
Så blir man ju lite ledsen när man får bakslaget HALSINFEKTION IGEN, sluta med detta skulle ju göra mig frisk... Suck!!! Ok tålamodet är lite kortare nu...
 
Ja precis å det är ju inte direkt likt mig,
Vara tjurig, kort i tonen, instängd och tillbakadragen....
Vad händer?!... Jo någonstans i våras så bestämde jag mig för att "skämmas" när jag var sjuk... det är ju liksom fult att vara sjuk och till besvär!
Vem vill ha en sambo/vän/kollega som bara klagar och är sjuk? Det var då jag "valde att vara ensam"... Det största misstaget jag gjort ju.
För när motgångarna i somras blev värre, när det värsta hände, när man förlorade något man så länge längtat efter.... Då kände jag mig så ensam och skamsen!
Inte nog med att förlora DE barn jag bar på.... Så kände jag skam igen, detta drabbade mig ju både fysiskt och psykiskt. Hur skulle jag nu reda ut detta????
Medicinska åtgärder skulle göras så det krävdes sängläge och smärtstillande, å så rasade jag psykiskt, vilken käftsmäll... Kramade Frida och släppte en tår, tacksam för det fina jag har. 
Valde att bita ihop, resa mig upp och gå vidqre utan att dela med mig till andra av mott liv och mina känslor! 
På med fejksmilet och låtsas som att allt är bra....
Ja det höll ju ett tag... MEN de psykiska kommer ikapp!
Idag står jag här, känner mig osäker, känns som jag bara har ett ben.... dåligt självförtroende och tyst av mig.
Jag vill INTE vara här, jag vill vara mig själv , få må bra!
Jag vill vara IA den glada vännen/mamman/kollegan/sambon <3 Jag vill få börja leva igen och må bra!!
Vill skicka STORA kramar till er underbara vänner som finns vid min sida , ni är guld värda även om jag varit/är dålig på att visa det! Förlåt, vill be om ursäkt till er som jag inte hört av mig till? Till er jag inte visat uppskattning! Förlåt krafterna har inte räckt....
 
Jag önskar och hoppas att snart vara tillbaka på banan igen, utan skam å skuld...
 
Kram på er underbara människor <3 å tack för ni finns!

Konstigt!

Denna app verkar ju funka sådär...

Jaja imorn vill jag och har jag hursom bestämt att det ska va en bra,dag, inget mer sånt här. Visst har hösten varit trög å me många motgångar,men de ska jag väl klara ;) Hjälp mig gärna nu genom tankar å positiv energi att få bort detta från mitt huve för dit vill jag inte igen. Jag vill få stanna på min trygga bro <3 Gonatt kära läsare <3

Står utanför...

En regnig skiten Onsdag... Ja denna dagen blev inte riktigt som tänkt å långt ifrån vad jag kunde ana! Vaknade med en känsla av jag va svag... Å morgonen bjöd på stress och okontrollerbar panik. Panik över smågrejer so jag annars lärt mig att hantera, men inte
idag! Idag valde mina "hjärnspöken" från min

sjukskrivning att hälsa på....Slutade med att jag fick packa ihop mig själv för att åka hem och däcka på soffan å gråta mig till söms, skakig och förvirrad över vad som hände! Har
en konstig obeskrivlig knsla av att jag står,
ser mig själv från sidan...
utanför mig själv

Slut i kropp å själ....

Jag saknar dej <3



Jag saknar dej, jag saknar dej, jag saknar dej MAMMA!!!

Fy vad liten jag känner mig ibland, då vill jag ju kunna ringa till dej eller krypa upp i din famn...

Varför skulle just du behöva försvinna alldeles för tidigt??!!

Häromdagen fick jag stå öga mot öga med din sjukdom... första gången på 6år...

Det kom fram ett par till min kassa, damen satt i rullstol... Fullt klar i huvudet, talade ännu klart, MEN hade svårt att styra armar och ben...

Hon var så liten, tunn och tanig, insjunken, men ändå full av kämparglöd...

Av vårat samtal att dömma så gick det inte att undgå att känna vad hon hade för sjukdom :(

Blev alldels kall och tyst, bet hårt i underläppen, men när de gick iväg så brast det!

ALS är så ovanligt, men börjar tyvärr komma mer och mer, därför blir man så tagen när man möter det.

Detta mötet tog all min kraft, blev alldeles tom och resten av dagen grät jag för allt, både för de som gick emot mig, men även för lyckan när man inser vad man har ♥

I julas gav jag min svärmor,svärfar å svägerska ett kort jag pysslat ihop själv, som talade om att jag satt in pengar till forskning för ALS och att de varit med och bidragit.

Detta var mycket uppskattat och jag önskar att fler ville hjälpa oss drabbade/anhöriga att skänka en gåva för att förhoppningsvis i framtiden kunna hitta mer hjälp till varför sjukdomen finns och hur man kan stoppa den...

Jag saknar dej mamma ♥ Om jag bara kunde få låna dig en dag ♥

Vi ses i Nangiala...

Avkoppling för ögat <3

Hittade en alldeles underbar bild som jag gärna ville dela med mig av!

Titta och njut ♥

Hittade en underbar bild att vila ögonen på som jag ville dela med mig av, se å njut <3

Önskar er en underbar dag!

Here we go again!!

Underbara soliga Söndag, 11 Mars 2012 <3

Ligger nedbäddad i soffan och njuter av solskenet som smyger sig in genom fönstret, lovely <3

Några dagar av den gångna veckan har jag haft "äran" att få spendera på Lidingö,

närmare bestämt Rönneberga gård där.

Willys har nu haft sin stora CFG konferens, mycket intressant, intensiv, men givande

och jag tackar för att fått möjlighet att ta del av den.

Jag brinner för fackliga frågor och för försäkringar och avtal!

Fredag som var den sista dagen var tuff, vaknade och kände mig hängig och under dagen utvecklades det till feber frossa och halsont... :(

Resan kändes som en evighet hem, ville ju bara få vara i mitt trygga bo när jag blev sjuk...

Ja men jag välkomnar väl influensan då... :/

Inte nog med det, som en blixt från klar himmel fick mitt lilla hjärta skyhög feber och halsont

igår på eftermiddagen... Efter många försök att få ner febern och efter att ha sett hennes

ansikte imorse så bestämde jag mig för att ringa jour centralen.

När vi väl kom dit hade hon 39.7 i feber, svullen i hela ansiktet, halsen, nacken mm.

Uppepå detta kom oxå röda prickar över hela kroppen, från INGENSTANS!!!

Jo men lite sharlakans feber dårå :(

Så nu kör vi sjukstuga på hög nivå här hemma!

Dags å försöka vila ögonen lite.

Kram på er och önskar er en underbar solig söndag <3

Upp,Upp,Upp...



Godkväll!

TYcker verkligen inte om att vara negativ eller tänka negativt så det tänker jag inte göra nu heller,så det så!

Men nu vill jag bara upp,upp,upp...

Sedan några veckor innan jul har det kännts som det bara varit sjukdom och motgångar här hemma.

Detta tär ju en del på både psyket och kroppsligt, själv har jag väl inte så mycket att klaga på,det har ju mest gällt mina övriga familjemedlemmar.

Klart att man själv kännts sig svag och lite ynklig, men som mamma är det ju bara att bita ihop :/

Efter Höstblåsor, Vattkoppor, Förkylningar, Öroninflammationer, Urinvägsinfektioner och vanlig förkylningsinfluensa så trodde jag nu att vi kunde få vara pigga...

Men atjoo sa tösen å vips är nu halsont, hosta och snoret här igen!!

Hennes immunförsvar är ju inte riktigt vad jag önskade att det var, tack vare hjärtfelet och astman.

Men har nu funderat klart och tänker göra en håranalys på henne, man tar några hårstrån och skickar till USA, där tittar de sedan på detta och får fram vilka vitaminer och mineraler som saknas hos henne.

Genom att sedan försöka styra upp dessa depåer och fylla på dom så ökar man immunförsvaret, och förhoppningsvis kan man även få fram ev allergier och genom det kanske man kan få lite bukt på hennes eksem och astman... Smart va??

Någon av er läsare som gjort en håranalys?

Jag har själv varit hos läkarn och fått ett lugnande men lite halvtragiskt besked...

Sedan en tid tillbaka (ca 2 mån) har jag haft konstigt ont på insidan av vä arm, bara en liten fläck ner mot armbågen som bränner,svider och värker på ett konstigt sätt, under huden.

I samband med detta började jag även få bröstsmärtor, mest på vänster sida... Kan ni tänka er paniken,
bröstsmärta, hugg och det i armen...

Men efter en kontroll av detta så visade det sig komma från nacken, närmare bestämt kota C7.

Den värken jag har i armen kommer från en nerv som är i kläm på grund av svullna och överansträngda muskler i bröst och nacke.

Summa sumarum av detta blev Kortisonkur, Remiss till Sjukgymnast och Massör på det!

Som sagt, tänker inte gå neråt och klaga, det kunde ju varit värre.

Efter lite proffesionell hjälp så kommer det ju att lägga sig, men det kan ta tid.

Det kommer att bli bra :)  Positivt tänkande och positiv energi får hjälpa mig på vägen.

I sådana här stunder så önskade man ändå att man hade familjen lite närmare... Vem skulle inte vilja krypa upp i pappas famn och få vara lite ynklig en stund tex, eller få sitta brevid syrran och få gnälla en skvätt...

Jag saknar verkligen min familj, att ha dom på nära håll ♥

Men då får man påminna sig själv om vilka underbara vänner man har istället, TACK!

Nej nu ska jag krypa ner under en filt i soffan medans Tösen och pappa badar, i min ensamhet och i tystnaden ska jag vila ögonen på de tända ljusen och bara andas en stund.

Ha det gott tills vi ses igen!

KRAM!

Tusen tankar och funderingar??!!

Godmorgon kalla soliga Söndag!

Har huvudet fullt av tankar och funderingar... Hur? När? Om?

Trivs för tillfället mycket bra med det mesta, men känner mig ändå inte tillräcklig...

Jobbigt att inte känna sig nöjd med sig själv, att inte känna sig nöjd med den man är, det man gör...

Jobbigt att inte kunna uppfylla folks förväntningar på en...

Har mer å mer funderat på ett syskon till Frida, jo det är sant :)

Men då kommer tankarna, VÅGA??!!... Hur ska denna graviditet bli?

Hur ska det bli för Frida?? Kommer hennes å min underbart starka relation att bli sämre??

Gör man fel, gör man rätt?? Kommer jag att bli sådär sjuk igen?? Allvarlig Preklampsi....

Om man blir sjuk, vilket för mig är 50/50 2a grav, tänk om det kommer mycket tidigare....

Tänk om barnet skulle behövas ta ut jätte tidigt denna gången...

Jag vill, men är ju så rädd... Säkert många av er som inte förstår min rädsla, man måste nog varit i min situation för att förstå vilka spår det satt i mitt liv....

Frida är verkligen mitt allt ♥ Kan inte med ord beskriva tacksamheten jag känner över att fått denna underbara lilla tös, jag är så stolt över henne, det finaste som finns!

Ja ni, vem vet hur livet ser ut om 1år??!! 

Efter alla motgångar i livet som gett mig bra men jobbiga erfarenheter så är jag för en gångs skull rädd för en motgång....

Klarar vårat förhållande en motgång till??... Det tär ju verkligen att gå igenom motgång efter motgång även om det i efterhand kan göra en starkare!

Ligger ofta sömnlös på nätterna och funderar över mitt liv, tittar på Frida och blir alldeles varm i hjärtat♥

Skönt att skriva av sig tankarna, även om jag önskade att någon hade svar direkt, om någon kunde säga,

- såhär blir det, såhär ska du göra...

Dags att skingra tankarna och bege sig till jobbet om en stund för att avsluta arbetshelgen!

Hoppas ni goa läsare får en underbar Söndag, Kraaaaam på er!

Härliga Måndag kväll <3

Vilken härlig Måndag kväll, under filten i soffan känner jag värmen av värmeljusen och den underbar orkidé doft

de avger, tvn är avstängd och lugnet har verkligen tagit plats <3

Känner att jag behöver just detta nu efter 3 jobbiga dygn...

Mitt lilla hjärta har det jobbigt med astman igen, nätterna har varit långa och sömnlösa...

Men håller alla tummar att det är på rätt väg nu!

Imorgon däremot ska vi börja dagen lite annorlunda...

Det jag tidigare skrivit om på bloggen, som jag inte gärna tänker på, ska imorgon vara i fokus,

Mitt lilla <3 as hjärtfel... imorgon är det dags för utredning av hennes tillstånd och om hon påverkas av detta!

Känslorna är många och blandade, självklart känns det bra att de ska ha henne under uppsikt.

Försöker att inte tänka det värsta eller det svåraste... Men ibland rinner en tår nedför kinden och man tänker

på vad som kanske komma skall??!!

Tar ett djupt andetag och blickar framåt!

På Lördag har jag planerat en liten fest här hemma för mina goa arbkollegor, då blir det invigning av mitt

nya älskade vardagsrum <3 som nu har fått en lantlig, ombonad å ljus inredning, precis som jag önskade.

Lugn och ro för själen helt enkelt :)

Nu ska jag koka mig en kopp te och läsa "Allt i Hemmet" en ny favorit i min tidningshylla,

Oj vad inspirerad man kan bli av den, jag blir ju liksom aldrig nöjd... vill ju alltid ha ett projekt igång ;)

Önskar er alla en underbar Måndag kväll <3

Kram på er!

Aj,aj,aj inte bra!!

Godkväll, 1 Januari 2012, OJ va tiden springer fram....

MEN
nu får jag skärpa mig, tidsbrist är ju inget att skylla på egentligen, att sätta sig och skriva några rader är ju

varken jobbigt eller tidskrävande, men ändå är jag så dålig på det, FY PÅ MIG!!!

Har försökt att installera så att jag ska kunna uppdater bloggen me mobilen, men det vill inte fungera,

någon som kan hjälpa mig hur jag kan göra?

Mobilen sitter man ju med titt som tätt, smidigt för att man kan göra allt me den ju, men inte blogga :(

Hursom, sista tiden har bestått av sjukstuga och pussel av barnvakt, ja å så julfirande såklart!!

Mitt lilla hjärta blev ju då "pricken" för ett tag sedan, vattkoppor, å de va ju mindre kul...

Men efter 2 veckor hade vi tagit oss igenom det oxå ;)

Sen visade det sig att det går el gick iallafall Scharlakansfeber på dagis också, sjukdom från urtiden?!

Frida är ju desvärre född med hjärtfel, och då var det inte bra att få Scharlakansfeber efter upplysning från

barnakuten, så vi blev inte så sugna på att låta henne gå dit mer innan jul, men med lite semesterdagar,

föräldradagar och en UNDERBAR ♥ svärmor så löste det sig också!!

Jag har försökt att inte tänka så mycket på hennes hjärtfel då det givetvis gör mycket ont i mitt hjärta, man blir mest påmind om det när man varit på kontrollerna på Kardiologen.

Å nu börjar den kontroll vi sytit för hela tiden, att närma sig... Om nu hennes hål i hjärtat som tyvärr sitter lite

illa, är kvar vid 4års ålder så har de varnat oss för en eventuell operation i Lund.

Då sätter de en såkallad "Goretex" lapp över hålet.

Men usch så hemst, söva lilla henne och operera hennes lilla pump, mitt lilla ♥

Men operationen är ju vanlig i Lund och man får försöka tänka positivt, än så länge vet vi ju inte om det blir så!

Så håll nu gärna tummarna tillsammans med mig!!!

I mitten av December hade vi min syster med familj på besök, vi åt gott, drack gott och spelade spel,

OJ, vad vi skrattade, TACK syster och co för en underbar spelkväll som fick mig att glömma allt jobbigt en stund!

Även vi har haft en underbar jul oxå, å vet ni, TOMTEN KOM :))

Många glada barn och nöjda vuxna, god mat och fina klappar, tack alla och tack tomten för att du kom!

Vi fick dessutom 2 julaftnar, den ena här hemma och den andra i Örebro hos kära far med familj, myyysigt ;)

och även där god mat och glada barn, Tack kära familj <3

Året avslutade vi tillsammans med underbara vänner, för 7 året i rad uppe i Hakarp, 3 rätters serverades och ett

fyrverkeri somvar riktigt mäktigt, Gott nytt år på er alla läsare!!

Själv var jag nykter, som alltid... för Willys har ju inventering på nyårsdan, å inte kan man komma

vimsig i bollen då :))) Loka är bra gott det me!

Mellan dessa sjukdomar, julfirande, Örebroresa, nyårsfirande så har det JOBBATS för fullt.

Så efter 6 timmars inventering idag slängde jag in skjortan i skåpet och gick på SEMESTER!!!!

Nu ska här inte jobbas förrens på Fredag kl 14.50

Denna veckan ska inte planeras något, den ska tillägnas Frida och bara massa skoj och vila.

Vi börjar med att hämta ut 4 biljetter till Disney on Ice den 14 Januari i Scandinavium, tjohooo:))

Ha nu en underbar söndagkväll!!

STOR kram från lilla mig♥



iastankar

Här kan ni följa mig, en 29 årig småbarns mor som tar dagarna som dom kommer och absolut inte tar något förgivet! Lever livet var dag och uppskattar de enklaste små ting. Välkommen att följa mig i mina vardagstankar och mitt liv!

RSS 2.0